En mild höstvind sveper över hagarna när vi kliver ur bilen på Östunabergs Gård i Knivsta några mil norr om Stockholm. Hit flyttade Jim Frick, 62, från Rättvik i slutet av 70-talet och det är här han har bedrivit den tränarrörelse som kom att bli en av landets framgångsrikaste. Men efter 33 år som professionell travtränare och över 5 000 segrar i sulkyn fick karriären ett abrupt slut 2010. Skadorna efter olyckan på Solvalla gjorde det omöjligt att fortsätta.
- Det är hemskt tråkigt att ha så lite hästar på gården. Jag hade nästan 100 hästar hemma som mest och i dag är det väl 16 i stallet, Thomas Franck är den enda tränaren här. Det är den största förändringen efter olyckan. Men det blir fortfarande väldigt mycket trav. Jag bevakar allt. Vi blir nästan osams, säger Jim och ler mot hustrun Åsa när vi sitter och pratar vid köksbordet över en kopp kaffe och hembakad äppelkaka.
Tvåårig minneslucka
Kroppsligt klarade sig Jim Frick näst intill oskadd från olyckan. Det var huvudet som tog den värsta smällen. På grund av blödningar i hjärnan hölls han nedsövd i en vecka men det dröjde mycket längre innan han verkligen vaknade och han var kvar på sjukhuset i nio månader.
- Korta stunder förstod man att han skulle komma tillbaka. Men med den skada som Jim fick undrade man hur långt det skulle räcka, hur långt han skulle komma. Men så ibland kände man: Gud, det finns ju någonting där bakom, det finns någonting kvar, säger Åsa Frick.
Hon har varit ett enormt stöd för sin make under rehabiliteringen och eftersom väldigt många både i och utanför travet ville veta hur det gick för Jim på sjukhuset skötte hon också all rapportering till media.
- Man blir väldigt stark i sådana lägen. Visst grät man och var ledsen och undrade hur det skulle bli, men man förstod ändå inte att det skulle ta så lång tid. Jim har blivit bättre hela tiden, men långsamt, säger Åsa Frick och fortsätter:
- Det är sådär att har man fått skador på hjärnan så kan man till exempel inte koka kaffe. Man får inte ihop det. Det har varit mycket kämpa, allt från att koka kaffe till att duka bordet, enkla vardagssaker.
Jim Frick är fortfarande inte helt återställd. Han minns att hästen han körde snubblade men sedan är det svart. I stort sett alla minnen från ett år före olyckan till ett drygt år efter olyckan är borta.
- Åsa är mitt minne, hon betyder allt, säger han.
Det är tydligt att även de känslomässiga ärren är djupa och det är svårt för Jim att prata om olyckan, om hur sonen Daniel, som var på Solvalla, ringde hem till mamma och berättade vad som hade hänt.
- Det är fruktansvärt att tänka på, säger Jim innan rösten sviker och ögonen tåras.
- Det är inte alls så att vi går runt och är ledsna på dagarna, men man blir ledsen nu när man tänker på det, säger Åsa.
"Åke var rädd för honom"
Nej, paret Frick är inte typen som sitter hemma och deppar. De tillbringar mycket tid med barn och barnbarn och var och varannan tävlingsdag sitter Jim vid det stammisbord han fått av Solvalla. De sköter själva om sin stora gård med flera boningshus och stall. Bästa kompisen Åke kräver också en hel del tid. Under fikastunden ligger den femårige pudeln och vilar i sin korg på köksgolvet.
- När Jim kom hem från sjukhuset var Åke rädd för honom. Jim hade dålig balans och en hund märker direkt när något inte står riktigt rätt till. Men nu hänger de ihop hela tiden, säger Åsa.
- Åke! Är du vaken? ropar Jim och pudeln tittar förväntansfullt upp från korgen.
- En vanlig dag börjar med att jag går ut med honom. Sedan pular jag på, klipper gräs och rår om allting här på gården. Jag lever ett aktivt liv, håller på för fullt jämt. I går till exempel krattade vi löv hela dagen. Det är inget roligt men det måste göras. Jag går även ner till stallet och kör. Jag har en häst som jag kör varje dag.
Hästen ifråga heter New Charger och han har tävlat riktigt bra på slutet. För några veckor sedan skrällde han till 51 gånger pengarna på Solvalla.
- Och jag hade inte spelat en spänn, suckar Jim.
- Men det är så in i helsike roligt att han går bra.
Efter fikastunden tar vi en promenad ute på gården. Åke ränner runt husses ben på den välkrattade vägen ner till stallet. Gräsmattorna är nyklippta och husen är ompysslade. Olyckan på Solvalla förändrade Jim Fricks liv, men han har kvar drivet, sitt mullrande dalmål, glimten i ögat och sitt jävlaranamma. Jim Frick är fortfarande med i matchen.
Fakta
Namn: Kjell Jim Erik Frick
Född: 6 november 1951
Familj: Hustrun Åsa, barnen Camilla och Daniel och barnbarnet Ines (ett barnbarn till på väg).
Championat: Fyra allsvenska kuskchampionat. 26 championat i Gävle. 19 championat på Romme. Sex championat i Rättvik.
Antal segrar som kusk: 5 002 (sexa i svenska maratontabellen).
Antal segrar som tränare: 3 187. (fyra i svenska maratontabellen).
Största segern: Svenskt Travderby med Frej Nalan 1989.
