En häst blir svenskregistrerad om den föds i Sverige av en svenskregistrerad moder. Föds fölet utomlands gäller att fölet kommer till Sverige innan 31/12 samma år den föds. Men också då under förutsättning att modern är svenskregistrerad.
Alla hästar som är födda i Sverige efter 1980 är blodtypade och frysmärkta på höger sida på halsen under manen (blodtypning och frysmärkning görs när hästen officiellt fyller 1 år, d.v.s. efter 1 januari året efter den är född).
Utan detta tillåts ingen häst att starta vid travtävlingar.
En häst i träning äter ca 5 kg havre och 7-8 kg hö/dag, en unghäst ca 1 kg havre och fri tillgång till hö, ett digivande sto ca 5 kg havre och 8-10 kg hö. Därtill kommer mineraler och vitaminer och ca 10 kg halm i boxen. Hästar som går ute dygnet runt - i utestall - fodrar lite mer mat än övriga för att hålla värmen under riktigt kalla vinterdagar.
En häst skall vaccineras och avmaskas kontinuerligt från födseln. En avelshingst i Sverige har tillåtelse att betäcka 100 ston om året om betäckningen sker på naturligt sätt. Om man använder sig av artificiell insemination, får varje hingst betäcka 150 ston om året.
Detta för att man ska kunna bedriva sund avel och för att alla hästar på mycket kort tid plötsligt inte blir halvsyskon eller kusiner med varandra. Fr.o.m. 1996 får hingstar nu användas till hur många ston man vill och kan ta "utomlands" med fryst sperma eller färsk transportsperma utöver de 150 stona i Sverige. Sedan beror det naturligtvis på hingsten själv hur många ston han klarar av.
Ett fölsto betäcks oftast på 30 dagarsbrunsten. Ett sto bär sitt föl i 11 månader. Det nyfödda fölet försöker resa sig inom en timme, för i naturen bör det ju kunna följa mamma i flocken inom 2 timmar. De flesta fölningar klarar mammorna faktist själva. Man måste dock passa dem och vara med för - om det inte gått för långt -kan ett s.k. fellläge på fölet rättas till. Man kan också hjälpa till så att en svag fölunge - som inte själv sprattlar sig ur fosterhinnorna - får luft så fort som möjligt. Hästar fölar helst på natten - när det är tyst och lugnt. Det är heller inte ovanligt att ett sto fölar 14 dagar för tidigt, men hon kan också gå upp till 3 veckor över tiden.
Ett föl går tillsammans med sin mamma i ca 6 månader. Sedan är den då väldigt självständiga fölungen stor nog att klara sig på egen hand. Mamman, som då ofta bär på ettt nytt föl, kan också
"behöva tänka på sig själv" några månader.
När hästen växt till sig och blivit 1 1/2 år, är det dags att "börja skolan". De skall som det heter "köras in" under hösten. Man börjar litet försiktigt med tillvänjning av seldon, tömkörning - gå rakt fram, vända höger, vänster och så småningom också dra en långsam vagn.
De korta tillvänjningspassen blir längre och längre, så småningom blir de till motionsturer och när tränare och veterinär anser hästen mogen för detta, blir det snabbjobb och till slut förhoppningsvis första starten. Från det att hästen körs in till dess den kommer till start tar det mellan 1-2 år om den nu inte är av den sorten att den inte vill eller p.g.a. skador eller andra orsaker inte kan trava förstås.Det föds ca 5000 travföl i Sverige varje år. Var tredje i Sverige född häst - numera några fler - brukar komma till start som treåring, många senare och en del inte alls. Så det gäller att ha tålamod.
En häst måste också lära sig lastas i och ur en transport, att skuggor inte är farliga, att bilar och traktorer inte är
något att vara rädd för och att löv faktist fladdrar omkring när det blåser.
Skulle det sedan gå bra, t.o.m. bättre än förväntat med hästen som nu blivit startklar är glädjen hos ägare, skötare, tränare och uppfödare mycket stor. De flesta gillar ju just sin häst och vill väl oftast tro att den är väldigt mycket bättre än den egentligen är. Det finns kanske inga människor som så ofta använder orden OM INTE som traventusiasterna. Dessa entusiaster som alltid tycks ha förmågan att se framåt till nästa tävlingsdag, nästa start, nästa år eller nästa föl.
En svensk travhäst får tävla från 2 års ålder tom 10-årssäsongen om den är ett sto. Hingst eller valack kan fortsätta tom 12-årssäsongen. Många hästar slutar naturligtvis tävla tidigare. Skälen till detta brukar vara att de inte räcker till, dvs sprungit in så mycket pengar att de "hamnat i en klass" där de får svårt att hävda sig. Om en häst tjänat 100.000 kr måste den tävla med hästar som är lika bra eller bättre och förr eller senare kommer normalhästen till en punkt där den inte springer in någonting. Har den inte på lång tid fått några framskjutna placeringar och därmed följande poäng får den också allt svårare att komma med i lopp. Hästen kan också sluta tävla p.g.a. att den är så bra att man vill sätta den tidigt i avel.
Som hästägare kostar det en hel del pengar att ha häst i träning hos professionell travtränare. En fast månadskostnad för varje häst bestäms alltid. Då ingår oftast "mat och husrum" samt träning. Sedan tillkommer avgifter för transport, viss utrustning, veterinär och startanmälningavgifter. Av hästens insprungna pengar ska tränare och kusk ha mellan 5-10 procent.
Hoppas dessa rader givit er en liten inblick i travhästens värld. Trav är ju faktist mycket mer än bara lopp, odds och TV-sändningar från tävlingar. Det är pyssel, omtanke, förhoppningar och en oändlig kärlek till hästen.
Lycka till!
