STOCKHOLM
Behöver man ha etablerade föräldrar i branschen för att kunna bli travtränare i Sverige?
Enligt den debatt som pågår lutar det mer och mer åt det hållet. Men:
Det är orättvist att säga så. De som inte duger åker ut, precis som i alla andra branscher, ryter Alf Jonsson, en av Norrlands mest respekterade tränare.
Alf Jonsson, från Njurunda utanför Sundsvall, är en mycket populär travtränare. Dussinet i dag aktiva proffs har varit lärlingar hos honom, den senaste i raden är hans egen son Jimmy.
Och många av Sveriges unga framgångsrika travprofiler har föräldrar som redan är etablerade i branschen, just nu pågår en debatt om huruvida detta är ett måste för att överhuvudtaget lyckas.
Allt hårdare konkurrens inom den svenska travsporten, som bara de senaste fem åren sett en mycket slagkraftig catchdriverkår etableras, innebär att lärlingarna fått färre chanser att köra lopp.
Nyligen påpekade TV4-kommentatorn och före detta proffstränaren Thomas Nilsson att de ungdomar som inte kommer från redan etablerade stallar har väldigt svårt att få några styrningar. Och att svensk travsport behövde nytt blod.
I veckan intervjuades framgångsrike Solvalla-lärlingen Frank Nilsson som konstaterade: Man ligger hela tiden steget efter, då man inte är en tränarson.