Philips morfar grundade Zeta, bolaget som säljer pasta, oliver och andra italienska delikatesser.
Philips mormors bror driver Norrby Säteri där Brick-hästarna föds upp.
Men inget av det var intressant tyckte en ung Philip då han växte upp i Stockholms innerstad.
Men så i tonåren slog han sig ned bredvid Anders Bredberg, mormors bror, när han såg på travsändningarna på tv. Och där och då väcktes intresset för hästar och travsport mer och mer.
– När det var dags att välja gymnasium valde jag, till allas förvåning, Berga naturbruksgymnasium, berättar han.
Väl där tog hästfokuset över och han bytte raskt till Wångens travgymnasium.
– Jag hade aldrig selat ut en häst när jag kom dit. Min enda erfarenhet var att leda fölmärrar på gården.
Efter Wången rullade det på i rätt riktning med jobb hos tränarna Jörgen Westholm och Björn Goop. Under åren hos Goop blev det även en period på anrika anläggningen Grosbois utanför Paris. Efter det blev det passgångare i Australien i ett halvår.
När Philip sedan kom hem menade familjen att det var hög tid för honom att bli egen tränare.
– Jag var 23 år då och själv tyckte jag att det var lite tidigt. Samtidigt hade jag varit runt mycket och jag hade hittat min filosofi, jag visste hur jag ville ha det. Familjen peppade och stöttade och jag är glad att jag gjorde det.
Just familjen är en viktig faktor för Philip. Hela familjen är involverad i företaget Zeta som morfar startade 1971 och deras erfarenhet av att leda företag är värdefull.
– Mamma är min mentor, hon vet och kan allt och är det något hon inte vet så tar hon reda på det, ler han.
"Viktigt med bra arbetsvillkor"
Proffstränarlicensen togs ut i januari 2021. Utbildningen via ATG Talang är välkommen och Philip är förväntansfull inför det som komma skall.
– Jag är ung och färsk som tränare plus att jag även kommer att ta hand om avelsverksamheten. När man växer så fort är det tacksamt att få råd och hjälp på vägen, konstaterar han.
Han vill även bli bättre på att marknadsföra sin rörelse.
– När man är tränare så syns man inte lika mycket som kuskarna. Generellt tycker jag att det är lite för mycket fokus på kusken. Tränaren och skötaren som gjort grundjobbet glöms ibland bort efter loppen.
På tal om skötare så är han väldigt mån om att vara en bra arbetsgivare åt sina tre anställda.
– Det är viktigt med bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö, där har det hänt mycket om man jämför med förr. Det gäller att göra rätt. Jag vet att det ibland kan vara tufft att hitta rätt personal i den här branschen, det är ju inget nio till fem-jobb vi håller på med, säger Philip som har 30 hästar på träningslistan.
Philip har alltså stora förväntningar på året i ATG Talang. Inte bara på själva utbildningen utan även på hela gruppen.
– Det känns som ett härligt gäng. Några känner jag redan, några är nya ansikten. Jag ser fram emot ett roligt år där vi kan dra nytta av varandras erfarenheter och att vi kommer från två olika sporter.
Slutligen då, tillhör man Di Luca-släkten där mat är kärlek så undrar man ju hur tränaren själv är i köket?
– Det ska väl egentligen andra svara på, men jag är helt ok när jag väl lagar mat. Med tanke på släkten så borde jag ju säga att jag gör en fantastisk spagetti à la vongole men jag är vassast vid grillen. Min paradrätt får bli grillat kött helt enkelt.
