.jpg)
Två extra innerspår över upploppet som minimerar risken att bli fastlåst.
Åbys bankropp är ensam i sitt slag.
Vilka effekterna blir finns det olika åsikter om.
Från vissa håll påstås att det blir smått omöjligt att vinna från köposition, från andra att det leder till hårdare körning och mer rättvisa lopp.
Vad är rätt, vilka startspår och positioner gynnas - samt finns det några kuskar som specialiserat sig på de udda förutsättningarna?
Vi börjar med att titta på hur Åbys bana ser ut som helhet och konstaterar ett kort upplopp på 180 meter, att jämföra med snittet i landet på 190. Kurvradien är 87 meter i båda svängarna, vilket är ganska högt och innebär vida kurvor. Måtten är samma som Solvalla, men klart högre än Jägersro som har 82 meter och skarpare kurvor.
Däremot är Åbys bana mindre doserad än landets två andra storbanor med 15 procents lutning i svängen efter mål och 14 i den andra. Solvalla ligger högst i landet med 18 procents lutning i båda svängarna medan Jägersro följer strax därefter på 17.
Allt detta enligt mätningarna gjorda av Metria 2021-2022 på uppdrag av Svensk Travsport.
Nästa steg blir att med hjälp av travfakta.se undersöka hur löpningsförloppen skiljer sig mellan Åby och övriga banor genom att studera från vilka positioner man återfinner vinnarna.
Vinnande positioner Åby (hela landet) sedan 2020
Spets: 44 (43)
Dödens: 14 (16)
Rygg ledaren: 12 (8)
Andra ytter: 10 (10)
Tredje inner: 4 (3)
Tredje ytter: 6 (7)
Övriga: 11 (13)
Travfakta började registrera vinnarnas positioner varvet från mål 2 januari 2020 vilket innebär att underlaget hunnit bli relevant med över 1 700 lopp.
När det gäller ledarhästen finns data sedan 2015 och närmare 5 000 lopp. Där är andelen spetsvinnare på Åby 42 procent, precis samma som för hela landet.
Att båda värdena stigit sedan 2020 är ett tecken på att fördelen av att komma till spets tycks öka, samtidigt som man kan konstatera att positionen varken är bättre eller sämre på Åby jämfört med riket i stort.
Det gäller emellertid inte för de andra positionerna. Att sitta utvändigt om ledaren är den näst vanligaste vinstvägen även på Åby, men andelen sjunker – vilket är väntat sett till att möjligheterna att stänga in hästarna bakom ledaren är borta.
De två positioner som enligt all logik borde gynnas av dubbla open stretch gör också det. Segerandelen från rygg ledaren är 50 procent högre än i vanliga lopp och det märks en tydlig ökning även från tredje inner även om det bara rör sig om en procentenhet.
Andra ytter är däremot inte sämre på Åby än annorstädes medan tredje ytter och ”övriga” båda tappar.
Summerar man blir andelen vinnare som sprungit på innerspår på Åby 64 procent och hela landet 59 procent.
Därmed stämmer alltså påståendet att det är svårare att vinna från köplats på Åby jämfört med andra banor.
Spår 5 och 6 gynnas
Frågan är om det också innebär att fördelaktiga startspår bakom bilen blir ännu bättre på Åby?
Som brukligt väljer vi 2 140 meter autostart och tar bort spårtrappor, kallblodslopp och monté för att få jämförbara resultat.
Vinnande startspår 2 140 autostart
Åby (hela landet) sedan 2015
Spår 1: 9 (9)
Spår 2: 10 (11)
Spår 3: 10 (11)
Spår 4: 13 (13)
Spår 5: 15 (13)
Spår 6: 12 (10)
Spår 7: 8 (9)
Spår 8: 7 (8)
Spår 9: 7 (7)
Spår 10: 6 (7)
Spår 11: 8 (7)
Spår 12: 6 (5)
Även om dubbla open stretch innebär ganska radikalt förändrade förutsättningar så påverkar det inte startpositionernas betydelse i någon större utsträckning. Ska man generalisera så missgynnas spåren längst in och längt ut bakom startbilsvingen, till förmån för spår 5 och 6. Det är heller inte självklart att hela skillnaden beror på de extra innerspåren utan Åbys korta upplopp/anlopp kan också spela in.
Att andelen bakspårsvinnare är aningen högre på Åby, trots att färre lopp vinns från köposition, talar för att möjligheten att ta ett tidigt initiativ och rent av köra sig till ledningen från sådana utgångslägen är större – också en logisk följd av open stretch och sannolikt grunden för den spridda uppfattningen att det ofta blir mer körning i loppen.
Kuskarna som utnyttjar open stretch
Då över till den sista frågan.
Vilka kuskar är bäst på att utnyttja de speciella förhållanden som råder på Åbytravet, och vilka har haft svårare att anpassa sig?
Kuskar med högst segerprocent på Åby med minst minst 300 lopp på banan sedan 2015
Conrad Lugauer 20
Flemming Jensen 19
Robert Bergh 18
Johan Untersteiner 18
Björn Goop 18
Örjan Kihlström 17
Peter Untersteiner 16
Johnny Takter 15
Jeppe Juel 13
Adrian Kolgjini 12
Christoffer Eriksson 12
Joakim Lövgren 12
Marc Elias 12
Henriette Larsen 12
Carl Johan Jepson 11
Jörgen Sjunnesson 10
Anders Svanstedt 10
Därefter tittar vi på vilka kuskar som varit mest spelvärda enligt ROI (Return On Investment) vilket återspeglar den procentuella återbetalningen per startande häst.
Högst ROI på Åby sedan 2015 (minst 300 körda lopp)
Henriette Larsen 148
Kim Eriksson 117
Conrad Lugauer 105
Adrian Kolgjini 104
Jeppe Juel 103
Johan Untersteiner 99
Magnus Jakobsson 92
Anders Christiansson 85
Carl Johan Jepson 85
Jörgen Sjunnesson 84
Christoffer Eriksson 80
Johnny Takter 80
Peter Untersteiner 75
Victor Rosleff 74
Thomas Dalborg 73
Det var Åbyspecialisterna som kör där ofta.
När det vankas V75 sluter toppkuskarna upp från hela landet.
Därför har sänkt kriterierna och valt ut alla kuskar som har starthäst på lördag och kört minst 100 lopp på Åby och jämför med deras segerprocent generellt, detta för att få en uppfattning vilka som bäst behärskar de speciella förutsättningarna.
Kuskar på V75 på lördag med minst 100 körda lopp på Åby sedan 2015
Kusk segerprocent Åby (segerprocent totalt)
Rick Ebbinge 27 (26)
Conrad Lugauer 20 (21)
Flemming Jensen 19 (18)
Johan Untersteiner 18 (17)
Björn Goop 18 (19)
Peter Untersteiner 16 (16)
Per Nordström 14 (18)
Hanna Lähdekorpi 14 (17)
Ken Ecce 13 (12)
Christoffer Eriksson 12 (13)
Marc Elias 12 (14)
Erik Adielsson 12 (15)
Joakim Lövgren 12 (17)
Carl Johan Jepson 11 (13)
Christian Fiore 11 (10)
Stefan Persson 9 (12)
Gustav Johansson 9 (11)
Peter Ingves 9 (9)
Dwight Pieters 9 (10)
Thomas Uhrberg 9 (10)
Preben Sövik 8 (9)
Victor Rosleff 8 (9)
Kevin Oscarsson 7 (9)
Ulf Ohlsson 6 (15)
Svend Dyhrberg 5 (6)
Majoriteten har lägre segerprocent på Åby än de har generellt, vilket förstås kan hänga ihop med att man oftast reser dit för att tävla under större dagar då konkurrensen är hårdare.
De enda som höjer sina resultat är Rick Ebbinge, Flemming Jensen, Johan Untersteiner, Ken Ecce och Christian Fiore.
Kan det möjligen vara så att deras förmåga att utnyttja Åbys unika förutsättningar även gjort dem till bra spelobjekt?
Kuskar på V75 på lördag med minst 100 körda lopp på Åby sedan 2015
Kusk ROI Åby (ROI totalt)
Rick Ebbinge 136 (85)
Ken Ecce 125 (87)
Gustav Johansson 112 (86)
Christian Fiore 107 (88)
Conrad Lugauer 105 (101)
Johan Untersteiner 99 (82)
Erik Adielsson 93 (69)
Preben Sövik 88 (90)
Carl Johan Jepson 85 (81)
Christoffer Eriksson 80 (81)
Peter Untersteiner 75 (73)
Victor Rosleff 74 (68)
Ulf Ohlsson 70 (63)
Thomas Uhrberg 69 (73)
Peter Ingves 68 (70)
Björn Goop 67 (75)
Flemming Jensen 65 (74)
Hanna Lähdekorpi 65 (89)
Dwight Pieters 62 (87)
Kevin Oscarsson 60 (71)
Stefan Persson 60 (74)
Marc Elias 50 (79)
Per Nordström 50 (81)
Joakim Lövgren 46 (71)
Svend Dyhrberg 39 (63)
Det stämmer väl. Ebbinge, Ecce , Fiore och Untersteiner slåss alla i toppen även när det kommer till återbäring till spelarna – ett bevis på att de lärt sig behärska de taktiska utmaningar som Åby erbjuder. Det gäller även unge kuskkometen Gustav Johansson som torde ha alla förutsättningar att bli kung på banan i framtiden.
En sista iakttagelse är att många utrikes födda kuskar lyckas bättre på Åby jämfört med andra banor i Sverige. Kanske en effekt av mer vana vid variation, då det i andra travnationer ofta finns banor med olika mått, i kontrast till Sverige där alla större tävlingar avgörs på tusenmetersbanor?
Noterbart är också att regerande kuskchampion Magnus A Djuse bara kört 86 lopp på Åby och således inte kvalificerar sig för listan. Han har segerprocent 9 och ROI 44.
