Du som läser det här har bergis upplevt det där som händer mig ibland. Att man drömmer om den där dagen då man slås av en föraningom hur det kommer att gå på de V5-tävlingar man gått och funderat på.
Hur den rätta raden står som eldskrift i hjärnan och det hela bara blir
en fråga om man ska göra en enkelrad eller en hundragångers.
Det behöver inte handla om den där eldskriften heller. Det räcker ju med att man träffar en människa utrustad med förmågan att sia och se
in i framtiden. Om jag vore spågubbe så skulle jag ägna en stor del
av tiden i att utröna travtävlingars slutresultat.
Det är inte så dumt att kunna tyda drömmar heller. Om man nu drömmer
om en hoppande get i en grön hage, så skulle det kunna tydas som att
Seth Bowl är stenklar som spik i nästa framträdande på Valla.
Jag kom att tänka på det där då jag häromdagen i gömmorna
hittade en bok som skrivits av en amerikansk expert och drömtydare.
"Världens främsta", står det på bokomslaget.. Vilket naturligtvis är
skitsnack eftersom den här damen – Montague Ullman heter hon -
bara är blaha.blaha mot min mormor. Det var en dam som hade klart
för sig vad som skedde i de andliga rymderna,
Ullman säger att tolkningen av en dröm är som att öppna en detektivroman. Eller att ”drömarbetet kan göras som något vid sidan av den terapeutiska situationen”. Mormor uttryckte sig inte på det där sättet. Hon talade bara om vad drömmarna betydde.
Alla har vi väl upplevt den där drömmen då vi jagas av ett lejon
som förflyttar sig blixtsnabbt, medan vi själva upptäckt att våra ben knappt rör sig. Flyttas den drömmen över på oss travintresserade så är lejonet naturligtvis en häst och hela drömmen handlar väl om att vi av
misstag förirrat oss in på banan under ett kvallopp för tvååringar.
Den där drömmen om att polaren Per ramlar ned från ett hustak
och skulle ha slagit ihjäl sig om vi inte lyckligtvis vaknat i sista
sekunden, måste ju betyda att det är dags för Per att bromsa den
sociala nedåttrappningen och tala med någon på alkoholrådgivningen.
Enligt mormor betydde en dröm om guld inte att det var dags att
håva in den stora vinsten. Nä, guld betydde blanka knappar och
var antagligen ett förebud om att landsfiskalen skulle hitta morfars
hembränningsapparat. Liksom att kameler, inte ens för oss travvänner,
betydde hästar utan grannens äkta man.
En av favotidrömmarna då man var ung handlade förstås om att man
strandat på den öde ön i sällskap med den för närvarande populäraste
filmstjärnan. Kruxet var att man alltid vaknade då det började fixa
till sig i umgänget och sen var det tji att somna om.
Sådana drömmar vägrade mormor att tyda därför att det tids nog var
dags för mig att komma underfund med de där "snuskigheterna". Då jag
en gång i oförstånd påpekade att mormor själv väl måste ha sysslat med
"snuskigheterna", så försökte hon slå i mig att det var innan hon kommit
underfund med att det där som morfar kom med, inte var något som
hörde till hushållsutrustningen.
En gång drömde jag att jag var ute med morfar och fiskade och vi upp-
täckte att vi glömt metspöna. Då jag berättade det för mormor så
sa hon att nu skulle morfar ut och supa igen. Och ta mig rackarns
skyllde han inte på fiske den kvällen han var över till Göransson och
blev så på örat att mormor fick hämta honom med skjuträven.
Jodå, mormor kunde sina saker. Det är synd att hon är borta nu, då
man upptäckt hur mycket nytta man skulle ha haft av henne på Romme.
