Elitloppet ur arrangörens perspektiv
Den 1 maj 1998 tillträdde jag, i formell mening, som VD för Solvalla. Det var då endast drygt tre veckor kvar till Elitloppshelgen och jag varken kunde eller för den delen ville påverka allt för mycket. Under själva genomförandet iklädde jag mig rollen som "observatör" för det skulle ju komma ytterligare ett antal Elitlopp, sex stycken, för mig som ytterst operativt ansvarig
När loppet körts börjar planeringen för nästa år
Förberedelserna inför en Elitloppshelg börjar egentligen i omedelbar anslutning till den nyss genomförda. Alla medarbetare i nyckelpositioner, de har då också naturligtvis "stämt av" med sina grupper (tävlingsfunktionärer, entrépersonal, totalisatorpersonal etc.), samlas tämligen omgående, någon vecka brukar förflyta för att alla intryck ska sjunka in, till ett utvärderingsmöte. I samband med detta går man igenom allt.
Vad blev utfallet (sportsligt, spelmässigt, publik osv.)?
Vad var det som var bra respektive dåligt?
Vad hade vi kunnat göra annorlunda i den mån vi själva hade en påverkansmöjlighet (vädret, denna ständiga källa till oro för en arrangör av ett stort evenemang, kan man ju inte påverka ).
Vi använde oss av modellen för en så kallad SWOT-analys dvs vi identifierade styrkor, svagheter, möjligheter och hot avseende hela evenemanget. Förutom dessa interna övningar genomfördes också utvärderingsmöten med de partners vi samarbetade med, såsom exempelvis sponsorerna (under min tid sponsrades Elitloppet av Mitsubishi Motors och Statoil), ordningsmakten inklusive de vaktbolag som anlitades och räddningstjänsten. När analysen väl förelåg las den naturligtvis på styrelsens bord för begrundan och eventuella strategisk beslut. De operativa förändringar som behövde genomföras sköttes givetvis på tjänstemannanivån.
Planeringen accelererar
Den kommande Elitloppshelgen börjar på allvar att förberedas efter Jul- och Nyårshelgerna. I mitten av januari samlas gruppen för första gången och den leds oftast av sportchefen. Efter genomgång och fördelning av ansvarsområden dras så arbetet igång på allvar. Det är ohyggligt mycket att tänka på och ingenting får klicka. Det är tur att det finns så mycket rutin och erfarenhet i Solvallagänget. För egen del kom jag ju från Axevalla och hade där haft förmånen att få vara med och arrangera fyra Trippel Trav med Sto Championatet. En del erfarenheter och influenser därifrån var förstås applicerbara även på Elitloppshelgen. Det är alltså mycket arbete bakom kulisserna med att få till ett klassiskt evenemang av den här storleken. Det handlade ju faktiskt om att i dagarna två ta väl hand om drygt sextiotusen gäster på arenan! Den legendariske sportjournalisten och Svenska Spel medarbetaren Lars-Gunnar Björklund jämförde en gång Elitloppet med andra klassiker som Vasaloppet och bandyfinalen!
Elitloppet + Koch = sant
Utåt sett i massmedia och för gemene man, och det gäller väldigt många inte bara de extremt travintresserade för Elitloppet berör alla, går det sportsliga startskottet i samband med Prix d´Amerique. Jag hade under flera år förmånen att få jobba med Klaus Koch, som då var sportchef på Solvalla. Denne genomtrevlige och tempramentsfulle dansk som kan oerhört mycket om internationell travsport och också har ett fantastiskt kontaktnät inom densamma. Klaus hade tidigt grepp om alla tänkbara hästar till Elitloppet och till ramloppen. Han gjorde och gör fortfarande ett fantastiskt jobb som promotor. Då jag själv är mycket travintresserad hade jag en egen lista, åtminstone på tänkbara Elitloppshästar, och det var jättekul att ta fram den ibland och jämföra med Klaus dito. Han kunde ju ha hästar från exempelvis Australien som jag inte ens hade hört talas om, men en del kom och de dög också!
Det sportsliga arbetet gick vidare över Grand Criterium de Vitesse på den vackra banan i Cagnes-sur-Mer, fler franska storlopp och sedan drog den nordiska storloppscirkusen igång. Under tiden hann Klaus också med något skutt över Atlanten för att hålla koll på tänkbara amerikaner och kanadensare. Klaus kunde ju omöjligen hinna med allt och även jag gjorde en del bevakningsresor företrädesvis inom Sverige och övriga Norden. När det drog ihop sig och vi hade uppåt fjorton, femton hästar klara ville Klaus alltid bolla lite och det var jättekul. Jag vill i detta sammanhang poängtera att Solvalla aldrig betalar någon form av appearancemoney för att något eftertraktat ekipage ska komma.
Ställs det sådana krav får de stanna hemma!
Ett gigantiskt evenemang
Parallellt med det sportsliga arbetet växer alla andra delar av detta gigantiska evenemang fram. Avstämningsmöten hålls efter parollen hellre ett för mycket, än att vi ska förbise något. Mötena med ordningsmakten, räddningstjänsten och vaktbolagen är inte minst viktiga. Det är mycket att tänka på och inte minst när alla ska till och ifrån arenan. Jag måste säga att detta har gått väldigt bra på senare tid. Detta trots att man mer eller mindre alltid lyckas lägga någon form av vägarbeten som påverkar hela Västerort och därmed Solvalla. En sak som berör och som alltid diskuteras i dessa sammanhang är ordningsläget, vilket även innefattar alkoholkonsumtion. På sextiotusen besök gör polisen cirka sextio ingripanden och de flesta av dem är då för fylla. Det innebär 0,1% av alla som besöker Solvalla. Jämför det med exempelvis ett Stockholmsderby på Råsunda. Det är också polisen som bestämmer att det ska vara "nolltolerans" vad gäller införsel av alkohol på arenan.
Klart för start!
När anmälningarna tagits emot, programmen tryckts och helgens körscheman har upprättats återstår det diverse finjusteringar. Det är också en hel del mediekontakter, vilka även innefattar en presskonferens som Solvalla bjuder in till. Jag hälsade alltid välkommen till den och inledde alltid med orden vår bästa tid är nu .. Där ligger fokus mestadels på loppen och de aktiva. En del av dem är på plats och andra, mer långväga deltagare, har vi ibland länkat upp via telefon. Andra som kommer tilltals vid presskonferensen är exempelvis representanter för huvudsponsorn och naturligtvis Avelsföreningen, som håller sin Elitauktion på fredagen. Redan på fredagen samlas förresten trav Sverige, då det är STC:s, travförbundet, årsmöte med allt vad det innebär. Innan jag lämnade Solvalla på fredagskvällen, detta var före lunchtravets tid, tog jag alltid en runda för mig själv runt hela arenan och kollade av. Jag minns att det kändes väldigt bra och att känslan var att hela arenan låg i startgroparna inför vad som komma skulle.
Dagen E!
Så kommer då själva genomförandet! Man är givetvis på plats tidigt redan på lördagen. Den dagen är lite lugnare, då det inte är lika mycket aktiviteter igång. Icke för ty, så är beredskapen hög för att omedelbart kunna justera om så erfordras. En extra totokassa behövs där, brandchefen har någon synpunkt på en utrymmningsväg, någon VIP gäst finns inte på listan i festvåningen osv. Sponsorn kräver naturligtvis uppmärksamhet och det blir minst ett besök per dag hos dem. En runda per dag på stallbacken bland aktiva och funktionärer är också en självklarhet, liksom ett besök i polisens ledningscentral. Under söndagen ökar trycket ytterligare och det känns som det börjar på allvar när värmningarna öppnas. Bara E-läktaren ser en skymt av den härlige Skräcken så blir det ett rent crescendo! Sedan följer allt i en rask takt: parad, invigningsceremonin (jag grät alltid när den svenska flaggan hissades och hela publiken sjöng Du gamla du fria).
Tävlingarna startar och temperaturen stiger hela tiden fram emot den stora finalen. Efter finalen väntar presskonferens i Pressens hus med vinnande ägare, tränare och kusk. När sista loppet är kört och arenan håller på att tömmas sjunker man ihop i en stor hög. Den mentala anspänningen släpper och det känns i ben och fötter att man har stått och gått i stort sett i två dagar.
Allt går inte planenligt
Avslutningsvis kan man ju fråga sig: går alltid allt som på "räls" eller händer det någonting?
Ja, det händer saker hela tiden. Oftast är det dock saker, som "inte syns" och är lätta att korrigera. Jag kommer i alla fall ihåg en sak, som var rätt dramatisk.
Det var 1999 och Klaus ringde tidigt på lördagmorgon och var mycket upprörd. Planet från Frankrike hade, av någon anledning som jag inte minns, inte kommit iväg på utsatt tid och det var mycket osäkert om hästarna överhuvudtaget skulle hinna fram!
Detta avsåg lördagstävlingarna med bl.a. hästarna som skulle start i Sweden Cup och loppen riskerade att bli rejält "rumphuggna". Både jag och Solvallas dåvarande styrelseordförande Stefan Holmgren försökte få Klaus att "coola ner" (det var inte lätt), då detta var helt utanför vår egen kontroll. Planet kom dock iväg, om än kraftigt försenat, och det årets vinnare av Sweden Cup Louise Laukko kom i princip direkt från flyget och gick ut och vann!
Berättat av Anders Lindh, VD för Solvalla 1998-2004 och därmed operativt ansvarig för Elitloppshelgen.
Elitloppet - 42 dagar kvar!
Följ vår nedräkning;
