Då cancerformen har viss ärftlighet ville Hasse redan som 39-åring ta ett PSA-prov.
– Både min far och farfar har haft prostatacancer och klarat det. Därför ville jag testa mig, men jag blev utslängd med motiveringen att ”nej, nej, det är den gamle mannens sjukdom”, berättar han.
Året därpå blev han dock insläppt och provet var utan anmärkning. Därefter testades han årligen. Men en dag blev svaret negativt. Det höga värdet ledde till utredning och ytterligare prover. Hasse var inte ens 43 år då han fick diagnosen prostatacancer.
Han tillhörde en väldigt liten grupp, endast tio av 10 000 drabbade män var under 45 år.
– Jag har alltid varit en tävlingsmänniska, jag vill alltid vara först. Men att utmärka sig och sticka ut på det här sättet var förstås inte lika kul, säger han ironiskt.
När diagnosen var ett faktum ställdes han inför ett antal val.
– I mitt fall var det att vänta och se, eller en operation som kan vara olika omfattande. Tänk dig en linje där ena sidan gör dig helt frisk men medför stor risk för besvärliga biverkningar, den andra sidan ger mildare biverkningar men en mer osäker prognos. Jag skulle svara på var på linjen jag ville vara. Det var surrealistiskt. Men min enda tanke var att bli frisk, så läkarna fick klartecken att gå all in. Biverkningarna fick jag tackla sen, menar han.
Dagen efter möten och debatter på Almedalsveckan opererades han. Sedan följde en sommar i stillhet, inga tunga lyft, bara lugn och ro. Vid återbesöket i augusti kom beskedet att det inte fanns någon spridning och att han var fri från cancern. Men det betyder inte att allt automatiskt var frid och fröjd.
– Det ska jag vara helt rak och ärlig med, det är besvärliga biverkningar efter operationen. De sitter i länge. Man kan ha problem med inkontinens i ett halvår och vara impotent betydligt längre. Det gäller att ha tålamod, det ordnar upp sig till slut, säger han.
"Gå och testa er"
På ATG visste endast några få om att han fått cancer.
– Som ledare vill man inte oroa personalen. De ska inte gå och fundera på hur jag mår eller var mitt fokus ligger. Kanske är det typiskt manligt att tänka så, men jag höll det bland mina närmaste, berättar han.
Hasse har två tydliga rekommendationer till alla män:
– Till att börja med: Gå och testa er för fasiken! För det andra, om du har oturen att drabbas, se till att ha någon att prata med som har varit i samma situation. Familj och vänner kan stötta men de kan aldrig förstå exakt vad du går igenom. Jag är så tacksam att jag hade en person som jag kunde rådfråga och som visste precis hur jag kände. I dag har jag själv den rollen åt andra som fått diagnosen. Ett slags mentorskap, säger han.
Han hoppas på en allmän screening av prostatacancer precis som för kvinnor när det gäller bröstcancer.
– Jag tror att män generellt är dåliga på att testa sig på eget bevåg. Men man ska ha med sig att det är en lömsk sjukdom. Jag hade inga som helst symtom. När tecknen väl kommer kan det ha gått väldigt långt. Därför är det så oerhört viktigt med en årlig provtagning, säger Hasse.
ATG är huvudsamarbetspartner till Prostatacancerförbundet och tillsammans med Svensk Travsport stöttar man insamlingen via bland annat en travbaneutmaning.
Läs mer: Insamling mustaschkampen
