I maj tjusade hon elitloppspubliken genom att knyta upp svansen på svenskarna i Harper Hanovers lopp.Men på hemmaplan har Inmarosa varit ”den eviga tvåan” som gjort det bra i de största loppen utan att räcka hela vägen.Nu var det äntligen dags.Via ett mäktigt speedryck i slutsvängen svepte hon förbi ledande Izoard Vedaquais, skaffade sig ett par längder och höll undan för starkt avslutande Keep Going.Genom svenska glasögon kan prestationen tyckas rimlig med tanke på att hästen sprang världsrekordet 1.11,5 över tre varv på Solvalla, men vinnaroddset på 47 gånger pengarna visar hur oväntat det var för hemmapubliken.Och det kanske inte var så konstigt.Inmarosa hade nämligen inte vunnit lopp på fransk mark sedan mars 2022.- I sista sväng kände jag att jag hade grepp om hästarna innanför, då tänkte jag att jag måste köra till. Hade vi blivit kvar där ute hade det varit kört. Det var riktigt starkt av henne att ta sig förbi. Hon är fantastisk och visar att hon inte behöver vara rädd för någon konkurrent, hon är själv av toppklass, utbrast körande Leo Abrivard efter målgång medan pappa och tränaren Laurent Claude Abrivard fyllde i:- Hon är rätt sorts märr för den typen av lopp. Hon följer med i alla tempon och nu visade hon att hon kan gå ett helt varv i tredjespår utanför favoriterna. Det är något som hon inte klarade för ett år sedan. Kanske har de där resorna utomlands gjort henne gott.Att svenska hästar blir starkare av att tävla på Vincennes har vi sett många exempel på, men här kanske vi har ett fall av motsatt utveckling för Inmarosa som kom närmast från start i Italien.Krafterna tröt för Borups VictoryFemårige Keep Going visade att han etablerat sig i eliten med sin andraplats och även Izoard Vedaquais – som vann Harper Hanovers lopp 2023 i en legendarisk styrkeuppvisning – gav ett positivt formbesked i sitt första skolösa framträdande på 18 månader. Han kunde inte vara med i vinnarens speedryck in på upploppet, men höll sin vana trogen farten och kontrade till tredjepriset.Överraskande fyra blev Harmony du Rabutin som knep den sista biljetten till Prix d’Amerique.En sådan hade Daniel Wäjersten redan grejat med Borups Victory, som därför kunde tävla utan krav.Men ekipaget var ändå i högsta grad delaktiga då man körde till ledningen och sedan släppte till Izoard Vedaquais.Luckan kom som på beställning på upploppet och ekipaget såg för ett ögonblick ut att kunna utmana om segern innan man sprang in i mjölksyreväggen 100 kvar.- Som loppet blev hade jag hoppats att han skulle vara tvåa-trea, men han blev lite trött sista 50. Kanske kostade speeden för att komma till ledningen lite kraft och det satt i benen sista biten, funderade Wäjersten.Ska man se det ur ett Prix d’Amerique-perspektiv var det ändå ännu en utmärkt prestation av hästen som klivit fram som det stora blågula hoppet sista söndagen i januari.Det bör nämligen vägas in att banan var tungsprungen och framförallt att Prix de Bourbonnais är 150 meter längre än Prix d’Amerique och att dessa 150 meter travas i uppförsbacke, vilket gör 2850-distansen på Vincennes till ett större styrkeprov än vad Borups Victory upplevt tidigare i sin karriär.Han travade distansen på 1.12,0, två tiondelar bakom vinnaren och samma tid som San Moteur vann loppet på 2023.Två andra svenska formbesked utspelade sig i skymundan.Fredrik Wallins Immortal Doc tappade mark på en kort startgalopp och kördes defensivt, men sköt till sylvasst över upploppet och var snabbast av samtliga sista 500 med 1.09,1. Det räckte precis för att lura Daniel Redéns sprintermästare Crown på sjundepriset.Den senare veks invändigt över upploppet och såg heller inte ut att gå helt tom i en mycket positiv prestation under ovana förutsättningar.Därmed är dessa åtta hästar klara för Prix d’Amerique 25 januari:Josh Power – Sebastien ErnaultJushua Tree – Nicolas BazireBorups Victory – Daniel WäjerstenJ'aime Le Foot – Antoine LhereteInmarosa – Laurent Claude AbrivardKeep Going – Mathieu MottierIzoard Vedaquais – Philippe AllaireHarmony du Rabutin – Guillaume Richard Huguet
