Nu ett par dagar efter Kriteriet träffar vi Ullis och börjar med den närmast obligatoriska frågan, hur känns det?
- Ja, hur känns det? repeterar Ullis frågan till sig själv och tänker efter.
-Jo jag känner en oerhörd glädje och tacksamhet för att jag får vara med om det här. Och naturligtvis är jag stolt så jag nästan spricker över att mina "killar" gjorde det, säger Ullis och ler.
Hur mår våra hästar idag?
- Dom mår jättebra! Dom verkar ha tagit loppen på bästa sätt och har ätit bra.
Igår var det fullt av fotografer här som fotgraferade Jaded med segerkrans. Då gick det hur bra som helst med kransen men i söndags då var det läskigt, säger Ullis.
Berätta om Jaded & Jocose, hur är dom att sköta om?
- Åh, dom är jättemysiga båda två även om dom är lite olika. Jocose är min gentleman, han sätter inte en hov fel, gör allting rätt hela tiden. På tävlingsbanan gör han alltid sitt bästa.
Jaded är som en jättestor hundvalp med stora tassar som han knappt vet var han skall göra av. Han är snäll men ibland lite ängslig även om han lär sig hela tiden. På tävlingsbanan har han visat att han är väl ambitiös ibland. Men jag tror att han kommer att lära sig då han inte är dum, han vill bara springa så fort han någonsin kan. Dom här bägge är bästa kompisar, dom står bredvid varandra och det har varit en trygghet när dom har rest ut och tävlat tillsammans, berättar Ullis.
Berätta om söndagens Kriterie;
- Jag har inte sett något Kriterie! Jag har fortfarande inte sett loppet! Jag såg starten sedan satte jag mig ner och klappade på en hund, efter 1.000 meter kikade jag försiktigt upp för att se om Jaded var het. När jag konstaterade att han inte var det dök jag ner till hunden igen. När jag hörde att Jocose attackerade då var jag tvungen att titta lite på TV´n. När hästarna gick i mål som etta & trea, var det nästan overkligt att fatta att det var sant.
Först fram och gratulera var Västerbo Miguels skötare som jag igentligen inte känner särskilt väl. Sedan har det varit helt otroligt vad många som hört av sig, jag har hittills fått 88 st SMS!, berättar Ullis.
Innan vi avslutar och Ullis skall återgå till sina hästar vill hon skicka en hälsning till alla andelsägare:
-Jag vill tacka ALLA i Travkompaniet för gratulationer. Det värmer verkligen och jag är jätteglad för Travkompaniets skull. Att få dela glädjen med så många är fantastiskt!
Tack för att jag får sköta om era hästar, avslutar Ullis och tårarna blänker i ögonen.