För 42 år sedan tog en av världens främsta travkuskar sin allra första seger. Segerdefileringen med hästen Zabrina gav Stig H Johansson mersmak. Minst sagt. När han i kväll kör ut till sitt livs sista lopp, med Ymers Diamant på Solvalla, kan han se tillbaka på en karriär som innehållit allt. Prix d'Amerique-triumfen med Queen L. 1993, och vinsten i Elitloppet med Victory Tilly år 2000, är två av de abslout största höjdpunkterna. I fortsättningen kommer Stig H enbart att uppleva segrar, förluster, glädje och besvikelse, från sidan av tävlingsbanan - som tränare.
- Det har inte varit något enkelt beslut, och jag vill understryka att jag med oförminskad ambition fortsätter att träna hästar. Men att köra dem i tävling får andra göra i framtiden. Jag är 60 år fyllda och verkligheten går inte att lura, säger han till TT.
Beslutet, som offentliggjordes väldigt plötsligt, har i själva verket varit fattat sedan en lång tid tillbaka. Redan för drygt ett år sedan bestämde Stig H sig för när han skulle sluta köra travlopp.
- Jag har inte velat gå ut med uppgiften förrän i dag. Främst för att slippa en massa uppståndelse under den tid jag fortfarande var aktiv i sulkyn. På det här sättet blir det förhoppningsvis lite lugnare.
- Naturligtvis kommer det att kännas konstigt att stå vid sidan av när mina hästar tävlar. I alla fall till en början. Men jag är grundligt förberedd på det psykiska planet och känner mig komfortabel i situationen, säger Stig H Johansson till TT.
