Så där ja, så var det riktig vinter igen.
Riktigt skönt och precis som det skall vara i december, kallt, vitt, fräscht och liksom krispigt!
Jag hoppas dock att träningsförhållandena och tävlingsbanorna ändå blir bra.
Jag kan ibland inte låta bli att undra, vad kan en häst göra mer än att vinna sitt lopp?
Är en häst bättre om den skräms halvt ihjäl upploppet ner för att vinna med 40 meter?
Om hästen istället har full spänst och springer som allra fortast över mållinjen men "bara" vinner med ett huvud tillgodo ner till tvåan och dessutom inte drar en suck efter loppet, är det en sämre prestation?
Alla förstår förstås att jag tänker på Maharjah där kommentarerna efter senaste segern mest handlat om att han nästan förlorade mot Zlatan Blou.
Men han förlorade inte, han var ju inte ens nära!
Öh, hur menar jag nu, kanske ni undrar?
Segermarginalen skrevs ju till ett huvud, en sisodär halv till en meter, är inte det ganska nära?
De som har svaret på den frågan, de som verkligen vet är de båda inblandade kuskarna Örjan Kihlström och Jorma Kontio.
Vad sa de efter loppet?
Örjan gav som vanligt ett diplomatiskt svar "Ja, jo det var lite nära men vi vann ju"
Dagen efter körde Kontio på Solvalla där han vann första loppet. I vinnarcirkeln sa Per Skoglund något i stil med att " Och i går var du nära att slå Maharajah"
Då svarade Kontio "Inte nära, min häst bra men inte nära vinna. Maharajah bara sträckte på sig", svarade han som för övrigt är en av landets bästa finishkuskar, få kan hålla i och hålla igång en häst som Jorma.
Så nu vet ni alla, Maharajah var inte nära att förlora!
Nu ser vi fram emot hans nästa lopp, och hoppas han då vinner med en nos så vi håller igång alla experter och ser till att de har något att skriva om;)
Det är kanske dock inte så bra för varken blodtryck eller hjärtat.
Eder
Annika