Vilken uppfinning är den största, mest betydelsefulla? Hjulet säger många, Flygplanet säger kanske lika många, Järnvägarna får också många röster liksom Fartygen och kanske Vaccinet?! Löjligt säger jag, den största enskillda uppfinning människan kommit på stavas s-l-a-g-g-j-o-r-d-e-n! Åtminstone tyckte jag det i lördags förmiddag!
Jag skulle köra Travkompanietuppfödningen Faster than Mum. Normalt en trevlig syssla, speciellt i det underbara vintervädret som rådde i lördags. Skogsslingan påminde mer om ett julkort av Jenny Nyström än något annat! Solen sken från en klarblå himmel med cirkus 7 grader kallt. Underbart! Sådana dagar längtar man ut i skogen med en häst framför sig. Men i lördags var situationen lite annorlunda eftersom F.T.M. precis har börjat att köras efter att ha varit konvalescent under några veckor. Han har ju blivit allmänt uppfräschad och dessutom kastrerad under jul o nyårshelgerna. Det är nästan alltid en lite tricky period när man skall börja köra igång en konvalescent efter att ha varit avställd en period från den vanliga träningen. Hästen har ju då en ganska bra kondition (dom tappar inte träningskondisen alls på några veckor egentligen), och längtar enormt efter att få röra på sig och börja träna igen. Adrenalinet susar med högsta fart genom kroppen all den vakna tiden! Piggelin är bara förnamnet!
Man vill heller inte släppa hästen i hage, eftersom dom ju i då de flesta fall helt okontrollerat rusar runt tills dom blir yra i mössan totalt! Chansen är då naturligtvis väldigt stor att dom gör illa sig själva, går omkull eller slår bakut och träffar staketet med allvarliga led eller senskador som brev på posten...Dessutom handlar ju det påtvingade träningsuppehållet ofta om att hästen har blivit behandlad i kotor och leder, och dessa vill man ju naturligtvis helst undvika att anstränga innan skadorna är helt utläkta! Så för att få bästa kontroll över pållen så sätter man den framför vagn och skrittar och joggar kontrollerat på en trevlig skogsslinga t.ex. Men som kusk får du vara på din vakt!! Speciellt unghästen "letar" efter "farliga" saker i skogen att bli rädd för, föremål och händelser som hästen i normalfallet inte alls bryr sig om, bara för att få "bralla" och dra iväg med dig. Att hästen (speciellt unghästen) försöker att slå vid sådana tillfällen är ganska vanligt! Man får vara totalt fokuserad, försöka tänka som hästen...upptäcka den påhittade faran ett moment innan hästen ser den och att läsa hästens kroppspråk! Se alla förändringar i landskapet som en presumtiv anledning till en skentur!! Är man fokuserad och "före hästen" så blir man inte överraskad utan kan lugnt försöka få hästen på andra tankar då den upptäcker "faran".. Detta genom att prata lugnande, ändra tag i tömmarna (och därmed kontakten med hästen) eller ändra tempo t.ex. (om man travar). Det är alltid bättre att bli förvånad över att någonting inte hände mot att bli tagen på sängen om man som kusk sitter i andra tankar...Fokus är nyckelordet!! Jag har aldrig tyckt att det sett tufft eller ballt ut när en kusk sitter med en nonchalant look bakom hästen och kollar runt på allt utom sin egen häst. De framgångsrikaste kuskarna är utan undantag alltid fokuserade och har ett rejält tag i tömmarna och sin häst på bettet! Social och ball kan/skall man vara i stallet....
Men det finns en utrustningsdetalj som man i sådana här situationer, både för sin egen och hästens skull alltid bör använda, nämligen den fiffiga uppfinningen s-l-a-g-g-j-o-r-d-e-n...Det är absolut inte tufft eller ballt att lämna den kvar i stallet, det tyder bara på att man inte har vad man kallar "horsemansship"! Skulle någon kalla en barhuvad hockeymålvakt tuff? Nää jag vet vad man skulle kalla en sån...
Men ibland kan det hända saker som får pulsen att flyga upp mot ohälsosamma höjder ändå...Detta var vad som hände i lördags...
"Dra åt slaggjorden ordentligt nu" sa Fredde med allvarlig min när han passerade på stallgången när jag höll på att sela ut Faster than Mum för skogsturen. Visst sa jag och drog åt. Vi hade sedan sällskap i skogen av Rune (Freddes pappa) som körde en annan Menhammare ur L-kullen nämligen Limpopo. Limpopo är också konvalescent efter kastration, för dagen naturligtvis även han utrustad med slaggjord trots att han för det mesta uppträder mera städat än FTM.
Vi skrittade så ut i ett underbart vinterlandskap och FTM var lugn o fin. Men efter 500 meter uppe i skogen mötte vi ett par skidåkare....i regel gillar inte travhästar skidåkare något vidare, konstiga människor som går konstigt, samtidigt som det låter om fötterna på dom..dessutom har dom ett par pinnar som dom viftar och fladdrar med också...ett klart objekt att bli livrädd för, speciellt när man letar efter sådana! Jag förstod på långt håll att han skulle reagera , var därför med på noterna och kunde avvärja...men efter ytterligare 200 meter så small det! Jag såg länge att han kollade in skuggorna i snödrivan på sidan om sig och började stressa, när sedan skuggan kom ikapp oss och förbi på insidan var det mer än han tålde denna dag!! Han bockade ner huvudet, drog åt sig svansen och flög upp i luften...OM jag inte haft slaggjorden då så har det värsta kunnat ha hänt! Ett otäckt scenario är ju om hästen får ena bakbenet över skalmen, då blir det kaos på riktigt! Hoppas vid gud att jag slipper vara med på nåt sånt....
Efter att ha brottats en stund med FTM och fått honom på bättre tankar så upptäckte jag en riktig pulshöjare, nämligen att han slagit av den kraftiga läderremmen i sitt språng! Jag hade ju bara hunnit upp på slingan, skulle köra där ett bra tag till och jag visste att om han skulle slå en gång till så skulle jag vara illa ute....Var jag fokuserad? Skojar ni? Det här var ingen skogstur jag njöt av direkt och det var längesedan det var så mysigt att komma in i stallet igen efter en sväng i skogen!! "Vad är detta" sa Fredde när han såg den trasiga slaggjorden i stallet, "den här får jag sätta upp på månadsräkningen"! I travstall är jargongen precis som i vilket hockeyomklädningsrum eller orkesterbuss som helst, rå men hjärtlig och den attityden gillar jag, och har levat med i hela mitt vuxna liv.
För klargörande skall också sägas att Faster than Mum absolut inte är någon elak häst, tvärtom en mycket snäll o trevlig häst att ha att göra med i stallet, men det är naturligtvis väldigt svårt att kontrollera alla hormoner som rusar omkring.....när han nu får öka träningsdosen succesivt igen så blir snart allt som vanligt igen. Vi siktar väl på kval och debut framåt vårkanten, skall bli mycket spännande!
L - kullen verkar bli en bra kull och vi hoppas att det även inkluderar våra 2 också! Dom har ju gått tillsammans med Travkompaniets L-hingstar sedan dom föddes! Eller som det brukar heta "regnar det på prästen så stänker det på klockaren"...
Spännande blir det på fredag också då Somolli Malela skall starta efter långt tävlingsuppehåll! Känns jättefin på rakbanan och i backen men träning är en sak och tävling en annan. Är väl lite för tunt jobbad i nuläget, och inget för spelarna som det brukar heta! Men man får starta igång så sakteliga och hoppas att han håller ihop ett tag till...
Happy Trotting!
