Hallå, det är jag igen, Jaded!
Vad ska jag säga? Fokusera, jag ÄR...jag ÄR...jag ÄR...ja, vad är jag egentligen?!
Det är inte utan att jag tvekar just nu ska ni veta. Ibland är livet lätt, ibland är det inte lika lätt.
Jag har ingen som helst bortförklaring den här gången, heller. Det här med fokuseringen funkade ju i alla falla inte. Inte fullt ut i alla fall, det kändes faktiskt grymt bra precis innan, om jag ens för säga det. Tokfokuserade och rabblade orden som ett mantra, "jag ÄR..." och så vidare. Hur det gick finns det ingen anledning att prata mer om. "Den lille grå" sa en klok sak precis efter loppet när någon stack fram huvudet och frågade vad som hände. "Det här loppet glömmer vi". Kunde inte ha sagt det bättre själv, tack!
Jag måste bara ändå få nämna något. När vi körde första biten i lördags, då kändes det helt fantastiskt underbart. Det är så jag vill rusa, helst hela vägen. Jag får kliva på, sträcka ut ordentligt i full fart. Det är ju så det ska köras, då känns det som jag kan rusa fortare än någon annan häst i hela världen - tro mig! Inbillar mig faktiskt att så också är fallet...Sen kommer det andra travande att ta hänsyn till, man ska svänga, stanna upp och rätt vad det är så börjar man fundera, hela kroppen skriker bara "rusa" - så smäller det och det blir som det blir.
"Chefen" var inte arg alls, men jag såg att han var besviken. Det känns i Jaded's hjärta kan jag säga. "Den lille grå" var säkert också besviken men han var mer arg. Jag vet att ingen av de två kisarna lastar allt på mig, det är de för bra för. Men, som sagt, det svider i själen när man inte får glädja två killar jag gillar så skarpt. Sedan jag kom hem har det bara handlat om att bryta ihop. Men sedan är det meningen att man ska komma igen. Okej, men ärligt talat så tog det mycket kraft för att ens knyppla ihop de här orden till er, kära vänner. Om jag nu har några vänner kvar därute? Jag behöver nog bryta ihop lite till för mig själv någon dag till här hemma. Sedan ska jag försöka "ta tag i bitarna" och se vad "Chefen" har att säga och hur vi ska göra för att bita ihop och komma igen. Tills dess: Dumstrut på! Inget jag har för avsikt att behålla...
